Del 3: Men, det är ju bara att skriva lite!

Det här är en miniartikelserie om bloggande. Bloggar har funnits länge och folk tjänar idag pengar på det. Ändå är det inte ett legitimt yrke. Hur kommer det sig? I den här artikelserien dyker jag lite djupare i fenomenet. Jag har valt att kalla serien för ”Men, det är ju bara att skriva lite!” just för att många tror att det är så enkelt att blogga.

Det här är del 3.
Här kan du läsa del 1 och del 2.

Nu är det dags att komma med några konkreta råd! För jag tycker att det är dags att vi står upp för bloggandet, oavsett om vi har det som jobb eller hobby. Oavsett om vi skriver tre inlägg om dagen eller ett i månaden. Oavsett om vi skriver hellre än bra eller skriver som vi inte gjort annat. Oavsett vilket – vi lägger tid på vårt bloggande och det ska respekteras.

Såhär kan du svara

Det finns många föreställningar om hur det är att blogga, hur en bloggare är och vad de skriver om. Det har skapat en del myter och fördomar – och vi som bloggare blir inte sällan utsatta för dessa. Ibland har man inte alltid svaret på lut, trots att man vet att det inte stämmer. Här är därför några exempel vad en del har för fördomar – och vad du kan svara.

1. Bloggar handlar bara om smink och kläder (=alltså är de ointressanta och ytliga)

För det första: Nej, så är det inte. Det finns så oerhört många ämnen som en blogg kan handla om. Att säga att alla bloggar handlar om smink är ungefär som att säga att alla världens böcker är i genren romantik. Och så är ju knappast fallet.

Och för det andra: Det är inget fel på att tycka om smink och kläder – och det är definitivt inget fel att blogga om det. Det tyder väl snarare på att man har en äkta passion som man verkligen lägger tid på, vilket innebär att man är ambitiös. Sedan när blev det ointressant och ytligt? Att använda argumentet ”bloggar handlar bara om smink och kläder” är en klassisk härskarteknik som enbart syftar till att förminska.

2. Bloggare vill bara ha uppmärksamhet

Visst, det finns säkert många bloggare som vill ha uppmärksamhet men jag kan garantera dig att det finns minst lika många som faktiskt bloggar för att de…

… tycker att det är stimulerande att få uttrycka sig i text och bild
… vill förmedla något (kunskap, humor, livserfarenheter etc)
… tjänar kosing på det.

… och massa annat, som inte handlar om uppmärksamhet.

3. Alla som bloggar är tjejer på 14 år

Det finns säkerligen många bloggerskor på 14 år. Men det är långt ifrån alla. För att få en hint kan du alltid kolla på Bloggportalen.

4. Det är löjligt att blogga

Tja, säger någon såhär så… vet jag knappt ens om man ska bemöda sig med ett svar.

Våga kräv din tid

Att ha en personlig blogg är helt ditt eget val. Du kan bestämma hur mycket tid du vill lägga ner och hur mycket du orkar att engagera dig.

Men vad händer om du blir ombedd att starta en blogg för ett annat syfte? Om någon på din arbetsplats exempelvis säger att ”du som är så bra på att skriva kanske kan skriva i vår företagsblogg? Det hade ju varit toppen!”. Hur gör du då? Du kanske tänker att det vore dumt att tacka nej när du får ett sådant roligt erbjudande, och älskar du dessutom att skriva så är det ju klappat och klart.

Här vill jag ge ett viktigt råd: Våga kräv din tid.

Jag menar inte att kollegan, chefen eller vem det nu är som ger förslaget syftar till att vara elak eller utnyttja dig – men faktum är att det är svårt att veta vad som krävs när man inte är insatt i ämnet. Det innebär alltså: Om personen som lägger förslaget inte har eller har haft en egen blogg, eller samarbetat med någon bloggare tidigare, så måste du prata om förväntningar, krav och tid. Det må vara ett jätteroligt erbjudande – men undersök omständigheterna. Vad är egentligen syftet och finns det någon tid avsatt?

Det tar tid, planering, engagemang, intresse, kreativitet och massor med annat för att driva en kvalitativ blogg. Det görs inte i en handvändning.

Min artikelserie: Sexton timmar

För att göra det tydligt ska jag berätta om tiden jag lagt ner på den här artikelserien:

Att skriva utkast till tre inlägg: Sex timmar
Att bearbeta inläggen; dvs korrekturläsa och skriva om vissa delar: Fyra timmar
Research på olika bloggar och bloggportaler: Två timmar
Leta passande bilder samt redigera dessa: Två timmar
Brainstorma + sammanställa intervjufrågor: En timme
Mailkommunikation: En timme

Totalt har jag alltså (hittills!) lagt ner 16 timmar. Det är två dagars arbete. Och då har jag inte ens räknat med alla de stunderna när jag funderat och klurat på innehåll och formuleringar. Bara den tiden är säkert 10 timmar, minst.

Några sista ord

Att driva en blogg är inte att ”bara skriva lite”. Det är mycket mer än så. För vissa är det ett arbete, för vissa är det en hobby.

Bloggandet har utvecklats, precis som allt annat i vår värld. Idag driver man inte en blogg på samma sätt som man gjorde för 15 år sedan. Ett av de klokaste citaten i hela den här artikelserien är det som Linda Hörnfeldt på Better Bloggers sa:

Bloggaren är ju inte bara skribent; hon är ju även fotograf, säljare, offentlig person, ansvarig utgivare och 100 andra saker.

Ta gärna det med dig – oavsett om du tillhör dem som tycker att bloggande är ”trams” eller om du tycker att det är bra och kanske vill jobba vidare med en blogg själv; privat eller i jobbet.

Respektera alla dem som bloggar. Förstå att de lägger mycket tid och engagemang på sitt bloggande. Fascineras av att de vågar vara öppna. Och kanske det viktigaste – var öppen. Vem vet, du kanske lär dig något helt nytt.